Att kunna förklara en hund är inte särsikilt lätt men just nu sitter jag på hennes säng tillsammans med hennes hund, Freddi(liten,svart och vit hund),och min norska Melinda sitter brevid med hennes laptop.
Radion är på och Freddi biter på ett hundben, helt ärligt tycker jag det är ganska mysigt trots att det inte är så mycket prat mellan oss mer än när hon skulle förklara att hennes klass är hysteriska i Tetris ..
Freddi är nog en av de tystaste hundar jag någonsin sett, har inte skällt en enda gång senda jag kom in i huset. Dock morrade han lite när Melinda försökte få honom att flytta sig från hennes plats.
/ Hälsningar Frida
måndag 28 februari 2011
Ankomsten!
Efter några timmars resa med tåg, flyg ännu mera tåg så står vi på tågstationen i Hamar.
När vi hoppar av tåget hörde man en underligt språk som påminde om Svenska. Men det var inte Svenska, nej nu befann vi oss ju i Norge. Det va Norska som hördes.
Jag klev fram till "min Norsk" efter att ha mosat ett flertal snöflingor som låg som ett täcke på marken. Jag hade redan pratat med henne innan på Facebook så jag visste att namnet var Erika.
Sen sa hon något.
Hvordan var turen? Det va det hon sa.
Jag va tvungen att pausa tiden, ta ord för ord. Ja gissade på att det va något med hur resan gick så ja sa att det gick bra och log.
Efter det gick vi till rådhuset, påvägen dit presenterade jag mig för de andra Norrmännen.
I mina ögon såg de alla nästan lika dana ut. Typiska nordiska flickor. (det fanns bara flickor där)
Efter att vi åt i Rådhuset sjöng vi treklang, då Norskarna sjöng en viss ton, Svenskarna en viss och Danskarna en viss ton. Då bildade vi en treKLANG.
När ja kom hem till min värdfamilj passade jag på att titta på tv för att försöka lyssna och lära mig språket. Norska.
Jag måste ju passa på att berätta att i huset jag bor i bor även 4 katter, en söt liten tax och några hästar som ja ännu inte har fått träffa.
Ha det bra 8c!
Kram från Elenor
Efter några timmars resa med tåg, flyg ännu mera tåg så står vi på tågstationen i Hamar.
När vi hoppar av tåget hörde man en underligt språk som påminde om Svenska. Men det var inte Svenska, nej nu befann vi oss ju i Norge. Det va Norska som hördes.
Jag klev fram till "min Norsk" efter att ha mosat ett flertal snöflingor som låg som ett täcke på marken. Jag hade redan pratat med henne innan på Facebook så jag visste att namnet var Erika.
Sen sa hon något.
Hvordan var turen? Det va det hon sa.
Jag va tvungen att pausa tiden, ta ord för ord. Ja gissade på att det va något med hur resan gick så ja sa att det gick bra och log.
Efter det gick vi till rådhuset, påvägen dit presenterade jag mig för de andra Norrmännen.
I mina ögon såg de alla nästan lika dana ut. Typiska nordiska flickor. (det fanns bara flickor där)
Efter att vi åt i Rådhuset sjöng vi treklang, då Norskarna sjöng en viss ton, Svenskarna en viss och Danskarna en viss ton. Då bildade vi en treKLANG.
När ja kom hem till min värdfamilj passade jag på att titta på tv för att försöka lyssna och lära mig språket. Norska.
Jag måste ju passa på att berätta att i huset jag bor i bor även 4 katter, en söt liten tax och några hästar som ja ännu inte har fått träffa.
Ha det bra 8c!
Kram från Elenor
fredag 25 februari 2011
Gästskribenter på väg till Norge
Som ni märker är det inte bara jag som skriver här numera. Jag har bjudit in två gäster; Elenor, som redan gjort debut och Frida, som snart också kommer att berika min blogg. Mina gäster ska under nästa skolvecka arbeta med ett av läroplanens strävansmål i svenska - att skaffa sig erfarenhet av språken i de nordiska grannländerna.
8c har sedan i höstas deltagit i ett nordiskt poesiprojekt -Treklang. Med handledning av poeter från Danmark och Norge, som besökte oss en dag i oktober, har alla skrivit dikter. Dessa har vi sedan lagt ut på Facebook så att klasser i Hamar och Viborg kan läsa och översätta. Vi har läst danska och norska dikter och översatt dem till svenska. Det svåra i att arbeta inspirerande med grannspråken har nu blivit enkelt tycker jag. Eleverna har upptäckt att de faktiskt förstår det mesta och att det är mer som förenar än som skiljer språken åt. Viktigt tycker jag! Kanske kommer de att fortsätta prata svenska med norrmän och danskar i stället för att ta till engelskan för att göra sig förstådd.
En annan fördel med projektet är att jag efter drygt tjugo års erfarenhet som svensklärare äntligen fått till lyrikundervisningen. Att Elenor skriver om att hon faktiskt börjat skriva dikter nu är en stor framgång för mig. Att kunna inspirera elever till att hitta nya uttrycksformer är så stort!
Och det blir alltså en fortsättning på projektet. I nästa vecka skickar vi Elenor och Frida till Hamar i Norge för att delta i en workshop i poesi och en poesifestival. De kommer att möta danska och norska elever som också varit med i Treklang. Som en bonus för oss andra som blir kvar i Lund får vi följa deras upplevelser här i bloggen. Hoppas att många läser och kommenterar deras inlägg!
8c har sedan i höstas deltagit i ett nordiskt poesiprojekt -Treklang. Med handledning av poeter från Danmark och Norge, som besökte oss en dag i oktober, har alla skrivit dikter. Dessa har vi sedan lagt ut på Facebook så att klasser i Hamar och Viborg kan läsa och översätta. Vi har läst danska och norska dikter och översatt dem till svenska. Det svåra i att arbeta inspirerande med grannspråken har nu blivit enkelt tycker jag. Eleverna har upptäckt att de faktiskt förstår det mesta och att det är mer som förenar än som skiljer språken åt. Viktigt tycker jag! Kanske kommer de att fortsätta prata svenska med norrmän och danskar i stället för att ta till engelskan för att göra sig förstådd.
En annan fördel med projektet är att jag efter drygt tjugo års erfarenhet som svensklärare äntligen fått till lyrikundervisningen. Att Elenor skriver om att hon faktiskt börjat skriva dikter nu är en stor framgång för mig. Att kunna inspirera elever till att hitta nya uttrycksformer är så stort!
Och det blir alltså en fortsättning på projektet. I nästa vecka skickar vi Elenor och Frida till Hamar i Norge för att delta i en workshop i poesi och en poesifestival. De kommer att möta danska och norska elever som också varit med i Treklang. Som en bonus för oss andra som blir kvar i Lund får vi följa deras upplevelser här i bloggen. Hoppas att många läser och kommenterar deras inlägg!
Spänningen ökar
Jag känner hur min nyfikenhet blir större nu när det bara är någon dag kvar tills vi åker. När vi fick anmäla oss till Norge kände jag att det var ett intressant,annat sätt att lära sig än i vardagen.
Eftersom jag har en del svårigheter med att förstå danska kan det bli en utmaning men samtidigt lär jag mig mer och mer om de nordiska språken och dess likheter.
Att skriva poesi och arbeta på dagarna med poeter finner jag intressant och träna min kreativa sida inom svenskan så att den utvecklas.
Jag hoppas det blir kul och att jag förstår danskan / Hälsningar Frida
Eftersom jag har en del svårigheter med att förstå danska kan det bli en utmaning men samtidigt lär jag mig mer och mer om de nordiska språken och dess likheter.
Att skriva poesi och arbeta på dagarna med poeter finner jag intressant och träna min kreativa sida inom svenskan så att den utvecklas.
Jag hoppas det blir kul och att jag förstår danskan / Hälsningar Frida
Före Norge resan
Om bara tre dagar ger vi oss av till Norge!
Såklart har jag undrat vad vi ska göra. Men skriva, det är huvud temat, Skriva poesi.
Vi kommer att spendera största delen av dagarna på ett ungdomsställe som heter "Sea side"
det är där mästerverken tillverkas:)
Varför jag anmälde mig till Norgeresan var väl av största skälet att jag fastnade för att skriva poesi.
Det var roligt att få skriva egna små texter.Jag brukar inte skriva poesi men jag har börjat göra det nu efter att vi hade "poesidagen"
Förhoppningsvis kommer vi ha en trevlig vecka i Norge och träffa nya folk från både Norge och Danmark. Vi kanske t.om får lära oss några ord på Norska och danska :)
Nu ska jag tillbaka till resväskan och packa!
MVH:Elenor
Såklart har jag undrat vad vi ska göra. Men skriva, det är huvud temat, Skriva poesi.
Vi kommer att spendera största delen av dagarna på ett ungdomsställe som heter "Sea side"
det är där mästerverken tillverkas:)
Varför jag anmälde mig till Norgeresan var väl av största skälet att jag fastnade för att skriva poesi.
Det var roligt att få skriva egna små texter.Jag brukar inte skriva poesi men jag har börjat göra det nu efter att vi hade "poesidagen"
Förhoppningsvis kommer vi ha en trevlig vecka i Norge och träffa nya folk från både Norge och Danmark. Vi kanske t.om får lära oss några ord på Norska och danska :)
Nu ska jag tillbaka till resväskan och packa!
MVH:Elenor
tisdag 22 februari 2011
Läsning på lov
Jag ser fram emot varje lov, mycket för att jag själv då brukar ha mer tid att läsa för min egen skull. Njutläsning, lustläsning - ja, ni förstår nog vad jag menar. Jag samlar mina kommande lovtitlar, både bokstavligt talat i min Pilaster och mer som strödda anteckningar på en kom-ihåg-lapp i macen. Så brukar det gå till! Men något har hänt! Det blev inte som det brukar!
Med på resan har jag naturligtvis ett antal titlar. För att nämna några har jag Norwegian wood (Murakami) med mig och så Spill (Combüchen) förstås. I stället för att kasta mig över dessa sedan länge planerade läsupplevelser ägnar jag min lästid åt en liten novellsamling. Arton svenska noveller av unga människor (läs 8c).
Jag fastnade redan i den första! En expert skriver om att få ett besked om att få bli uttagen att träna med ett mycket känt fotbollslag. Vilka häftiga framsteg författaren gjort! Jag kan se dem, eftersom jag har guidat honom i snart tre år genom hans skrivutveckling. De första texterna skrevs av en liten pojke med en liten pojkes språk och dagens novell är skriven av en ung skicklig skribent. Jag fortsatte genast till novell nummer två och fick en härlig historia om en kvinna som lyckas fly från misshandel och förtryck. Även här skiner utvecklingen! Jag ser tomrum i texten och mitt i tomrummet finns vändpunkten! Storartat! I novell nummer tre läser jag om någon som väntar på en efterlängtad person på en perrong. Jag ser tillbakablickar och inre monolog. Det är spännande läsning och jag vill gärna läsa vidare!
Att skrivutveckling är möjlig är uppenbart. Det går att lära sig att skriva så att läsaren blir intresserad och vill fortsätta att läsa! Utvecklingsmatrisen har hjälpt och tydliggjort vad som utmärker kvalitet. Det går att härma tills man själv klarar av det svåra. Det viktiga är att ha kartan för att veta hur man ska ta sig fram.
Norwegian wood och Spill får vänta till påsklovet. Jag fortsätter med min novellsamling och jag är nöjd. Arbetsläsning har denna gång blivit lika med njutläsning.
Med på resan har jag naturligtvis ett antal titlar. För att nämna några har jag Norwegian wood (Murakami) med mig och så Spill (Combüchen) förstås. I stället för att kasta mig över dessa sedan länge planerade läsupplevelser ägnar jag min lästid åt en liten novellsamling. Arton svenska noveller av unga människor (läs 8c).
Jag fastnade redan i den första! En expert skriver om att få ett besked om att få bli uttagen att träna med ett mycket känt fotbollslag. Vilka häftiga framsteg författaren gjort! Jag kan se dem, eftersom jag har guidat honom i snart tre år genom hans skrivutveckling. De första texterna skrevs av en liten pojke med en liten pojkes språk och dagens novell är skriven av en ung skicklig skribent. Jag fortsatte genast till novell nummer två och fick en härlig historia om en kvinna som lyckas fly från misshandel och förtryck. Även här skiner utvecklingen! Jag ser tomrum i texten och mitt i tomrummet finns vändpunkten! Storartat! I novell nummer tre läser jag om någon som väntar på en efterlängtad person på en perrong. Jag ser tillbakablickar och inre monolog. Det är spännande läsning och jag vill gärna läsa vidare!
Att skrivutveckling är möjlig är uppenbart. Det går att lära sig att skriva så att läsaren blir intresserad och vill fortsätta att läsa! Utvecklingsmatrisen har hjälpt och tydliggjort vad som utmärker kvalitet. Det går att härma tills man själv klarar av det svåra. Det viktiga är att ha kartan för att veta hur man ska ta sig fram.
Norwegian wood och Spill får vänta till påsklovet. Jag fortsätter med min novellsamling och jag är nöjd. Arbetsläsning har denna gång blivit lika med njutläsning.
onsdag 16 februari 2011
Läsa tillsammans
Det är förunderligt det här med att läsa. Just nu funderar jag mycket på hur läsningen växer tillsammans med andra. Att läsa tyst eller högt? Anne-Marie Körling skriver idag om att det ofta har varit vanligt i skolan med tyst läsning och att hon hellre vill prata läsning med elever. Så sant!
Jag kan också se ett stort värde av högläsning. Det är något vi kan ge varandra, något lite långsammare. En upplevelse av orden, berättelsen. Texten låter! Läsarna eller lyssnarna, om du hellre vill benämna skaran som upplever texten genom högläsningens dramatik så, får en gemensam historia att prata om. Och innehållet i texten växer i dialogen med de andra. Jag njuter av att få höra andras upplevelser av samma historia som jag läst/lyssnat till. Texten fördjupas när jag ser nya idéer som den väckt hos någon.
Jag tycker om att tänka nytt och gärna tillsammans med andra. Det händer ibland att jag får möjlighet till detta i mina klasser. Häromdagen hände det. I morgon ska jag träffa samma elever. Ser fram emot att prata läsning med dem igen!
Jag kan också se ett stort värde av högläsning. Det är något vi kan ge varandra, något lite långsammare. En upplevelse av orden, berättelsen. Texten låter! Läsarna eller lyssnarna, om du hellre vill benämna skaran som upplever texten genom högläsningens dramatik så, får en gemensam historia att prata om. Och innehållet i texten växer i dialogen med de andra. Jag njuter av att få höra andras upplevelser av samma historia som jag läst/lyssnat till. Texten fördjupas när jag ser nya idéer som den väckt hos någon.
Jag tycker om att tänka nytt och gärna tillsammans med andra. Det händer ibland att jag får möjlighet till detta i mina klasser. Häromdagen hände det. I morgon ska jag träffa samma elever. Ser fram emot att prata läsning med dem igen!
tisdag 15 februari 2011
Diskutera som konst
Att diskutera litteratur med tonåringar kan vara alldeles härligt.
I min 8c läser vi Hjärtans fröjd av Per Nilsson. För min egen del vet jag inte längre vilken gång i ordningen det är, men för eleverna är det första gången. De har läst hemma och förberett sig genom att tänka igenom en del frågor. Tillsammans har vi sedan använt vår matris för läsa och diskutera för att se vad som utmärker kvalitet på en diskussion om litteratur. Och nu är vi alltså igång med vår diskussion.
Jag förundras över hur kloka de är och vad de faktiskt ser när de läser. Idag fick de till och med igång den svåra konsten att lyssna och bygga vidare på en annan persons inlägg.
Och för min del växer den här lilla ungdomsromanen. Det är härligt! Tack 8c för att jag får vara med och lära av er. Ni hjälper mig att se nya saker i något som jag läst många gånger och som jag trodde att jag kunde allt om.
I min 8c läser vi Hjärtans fröjd av Per Nilsson. För min egen del vet jag inte längre vilken gång i ordningen det är, men för eleverna är det första gången. De har läst hemma och förberett sig genom att tänka igenom en del frågor. Tillsammans har vi sedan använt vår matris för läsa och diskutera för att se vad som utmärker kvalitet på en diskussion om litteratur. Och nu är vi alltså igång med vår diskussion.
Jag förundras över hur kloka de är och vad de faktiskt ser när de läser. Idag fick de till och med igång den svåra konsten att lyssna och bygga vidare på en annan persons inlägg.
Och för min del växer den här lilla ungdomsromanen. Det är härligt! Tack 8c för att jag får vara med och lära av er. Ni hjälper mig att se nya saker i något som jag läst många gånger och som jag trodde att jag kunde allt om.
måndag 14 februari 2011
En svensk blogg eller en svenskblogg?
Så var det dags att starta en blogg.
En blogg i svenska. En blogg på svenska. En svensk blogg. En svenskblogg. Kanske räcker det nu. Ni förstår nog vad det kommer att handla om.
Att starta en blogg har varit på min att-göra-lista ett tag. Det verkar vara i tiden. Jag känner att det kan vara ett sätt att få igång skrivandet med verkliga mottagare både för mig och för eleverna vars språk jag är satt att utveckla. Det passar bra att börja idag, då de just har fått sina macar. Nu finns det inga tekniska hinder längre. Var och en har sitt verktyg.
En blogg i svenska. En blogg på svenska. En svensk blogg. En svenskblogg. Kanske räcker det nu. Ni förstår nog vad det kommer att handla om.
Att starta en blogg har varit på min att-göra-lista ett tag. Det verkar vara i tiden. Jag känner att det kan vara ett sätt att få igång skrivandet med verkliga mottagare både för mig och för eleverna vars språk jag är satt att utveckla. Det passar bra att börja idag, då de just har fått sina macar. Nu finns det inga tekniska hinder längre. Var och en har sitt verktyg.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)