Jag visade min blogg för eleverna och försökte få igång ett samtal om bloggar. Läser de bloggar? Har de egna? Nej, nej, nej! Det var endast en elev som berättade om sitt bloggläsande och kunde namnen på de vanligaste och mest besökta bloggarna. Kan det vara så att endast en av arton läser bloggar? Eller är det så att de inte vill berätta om vad de läser? I så fall blir nästa fråga varför det är så? Vi fortsatte samtalet med vad som utmärker språket i bloggen och hur man kan skilja denna genre från andra. Då var uppfattningarna klara över hur de tyckte det skulle vara. Alltså misstänker jag att de läser bloggar.
Våra beskrivningar av bloggen som genre gick något lite isär. Jag för min del vill beskriva genren som en text skriven i personlig stil, med direkt tilltal till läsaren och som handlar om ett visst av författaren självvalt ämne. Det fina med genren är att alla kan få mottagare (jag har redan mer än trehundra sidvisningar och fyra följare!)och bli läst. Detta stimulerar skrivlusten och utvecklar författarens språk. Härligt!
Att jag som lärare börjar se fördelarna med bloggen i undervisningen kanske provocerar eleverna. Är det därför de säger att de inte läser eller att jag har fel i hur bloggenren ser ut? Eller kan det vara så att de redan är förbi bloggen och har hittat något som jag som digital immigrant ännu inte har förstått?
I vilket fall är mina första stapplande bloggsteg roliga och jag tänker fortsätta tills jag springer ifatt något annat (bättre?) som utvecklar språket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar